I söndags kom hon. Tant röd, som jag så fint brukar kalla mensen :) 

Det förklarade en del av mitt mående dagarna innan då jag haft ont i magen och känt mig uppsvälld. Tänkte då tanken om det kunde vara på gång för jag har verkligen inte haft en aning om hur lång tid efter en förlossning den börjar igen. Är väl säkert väldigt olika kan jag tänka mig? I söndags var den tillbaka iallafall och det var väl med blandade känslor. Är ju inte jätteroligt överlag så att vara utan i lite mer än ett år har vart skönt. Det som var bra är att denna gång kändes det inte som hela jorden skulle gå under vilket det gjort sedan 2010. Får passa på att gilla den känslan, att det är ok, så länge tills det är dags för syskonförsök.