Vaknade som sagt och hade ont i magen. Tog en tablett och smärtan försvann. Solen lyste utanför och havet låg spegelblankt. Våren är här! Jag var glad :)

 

Nu är smärtan till tillbaka. Det gör ont. Ont för att det än en gång påminner om ytterligare ett misslyckande. Misslyckande nr 39 för att vara exakt. FAN! Klumpen i halsen kommer och jag gömmer mig under filten. Gråter. 

 

Det enda positiva just nu är att vi i nästa cykel kan påbörja IVF nr 2. 

 

 

Påskdag, och jag är ledig :) ! 

Jag har jobbat många timmar i veckan så nu sitter jag utslagen på mammas och pappas altan  och solar. Helt underbart väder ju! 

 

Min påskafton började med jobb 6-15 och sen var det middag med vänner. Mycket mysig kväll som blev rätt så sen med tanke på sommartiden.  

 

Vaknade upp med mega mensvärk och mycket riktigt är tant röd på besök. Lika besviken som alltid men nu får jag iallafall ringa Sahlgrenska på tisdag för att få datum när jag ska börja spraya. Here we go again! 

 

Älskade, älskade du. Var är du? 

Din pappa och jag har hunnit drömma, funderat, köpt, röjt tomt och byggt ett hus under tiden vi väntat på dig. Nu är huset snart färdigt men tanken var ju inte att vi skulle flytta in sjävla :( det  kommer vara så tomt och ensamt utan dig. Det finns så mycket yta du skulle kunna busa runt på och jag längtar så det gör ont i mig efter att få se dig ta dina första steg på golvet jag noga valt ut. Men först ska du såklart krypa runt och döna runt i gåstol ;) du är så fruktansvärt efterlängtad ska du veta.

 

Det går inte en dag utan att jag tänker på dig. Jag tänker på hur det skulle vara att bära på dig, se ditt hjärta slå och känna dig sparka. Hur det skulle vara att se dig möta dagens ljus, känna din lukt och bli känslomässigt överkörd av lycka, kärlek och stolthet. 

 

Att någon som inte ens finns kan vara så älskad och efterlängtad? KOM och gör din mamma och pappa hela igen. Vi älskar dig <3

 

 

 

 

Det har varit en toppenhelg med hotellmys och lördagen bjöd på shopping till huset. Vi var på lördag kväll bjudna till M's föräldrar för middag. En middag som han trodde bara var för oss fyra men hans mamma och jag hade planerat annorlunda. Hans mormor, farmor, bror+tjej,bästa vän och min familj var där. De stod och tryckte på en av toaletterna då vi kom och sen kom de sjungandes ut och överraskade M. Den minen var oslagbar! Haha! Blev en lyckad överraskning och han hade inte anat någonting. 

 

Idag är jag helt slut. Gick en promenad med en vän på förmiddagen och sen har jag sovit på soffan sedan dess. Snart kommer sambon med pizza, mums! Hoppas ni har haft en bra helg! 

Idag unnar vi oss ❤ 

På Clarion Hotel Post

Jag har inte skrivit på ett tag nu men lever det gör jag! Välmåendet är väl si sådär :/ känner mig väldigt ledsen stundtals och helt orkeslös. Det e ju fan att något som man trodde skulle vara en självklarhet faktiskt inte är det. Åtminstone inte för oss :( jag blir så förbannad, arg och ledsen! 

Jag har väldigt svårt att acceptera vår situation och känner mig fruktansvärt bitter emellanåt. 

 

Imorn fyller mitt ❤ 25 och på fredag firar vi det genom att bo på Clarion Hotel Post. Checka in efter jobbet och bara vara. Gå ut och äta och ha det mysigt. Det behöver vi! 

Då var det bekräftat. Jag trodde inget annat heller men man har ju hört solskenshistorier. På stickan fanns endast ett streck och det andra lös med sin frånvaro. Ännu ett negativt graviditetstest, suck! 

 

Blundar och tänker tillbaka på dagen det faktiskt stod, Gravid 1-2 veckor, på CBs digitala test. Den lyckan, glädjen och lättnaden jag kände. Glädjetårarna som sprutade och aldrig ville ta slut. Tårar som bara efter en vecka byttes ut till tårar av sorg, besvikelse och ilska. De tårarna gråter jag än...

 

2010, 2011, 2012 och nu 2013. År som skrattar hånfullt åt mig och M. År då vi inte fick träffa vårt efterlängtade barn. Hoppas innerligt att det blir 2014! Hur kommer jag annars orka? Jag vet att drivkraften är för stor för att ge upp men ibland känns allt bara helt hopplöst.

Har glömt att visa!

Titta vad fina hängsmycken jag fick av min vän J. En försenad födelsedags present + att hon tyckte jag behövde lite uppmuntran. Tack så jättemycket <3 det värmde! 

Imorgon är det min TD (testdag). Jag ser inte alls fram emot den längre. Skulle helt och hållet vara ett mega mirakel om det skulle vara positivt. För den här blödningen jag haft kan inte betyda annat än ett misslyckade. 

 

Det finns ett ordspråk som lyder "livet är ingen dans på rosor". Det stämmer inte enligt mig. Det är en dans på rosor. Jag dansade på rosens blad för några år sedan. Det var underbart, jag var lycklig. Sen hände något. Ett beslut och tiden som började springa iväg gjorde att jag föll. Jag föll ner på rosens stjälk. Där är det taggigt och gör ont. Där dansar jag nu. I hopp om att en dag vara tillbaka på rosens vackra blad. 

Tack för alla varma, fina och kärleksfulla ord skrivna i kommentarer och sms. 

Vänner, familj och läsare <3 ni är guld värda! Ni får mig att se det mörka lite ljusare och det hopplösa lite hoppfullare. Ni gör mig lite starkare vilket jag kommer behöva. Kram till er alla! 

 

Ringde Sahlgrenska och berättade. Barnmorskan tyckte det var tråkigt och försökte med några tröstande ord. Undrade om vi orkade köra på IVF nr 2 och jag sa ja, så fort som möjligt! Då kom nästa kalldusch. De har inte tid förrän vecka 21, VECKA 21!!!!!!! Det är 11 veckor tills dess! Ahhhhhhhhhhh, jag tror jag dör! 

 

Så nu är det bara att snällt vänta tills nästa mens kommer och tills dess har doktorn ordinerat mina mediciner. Då kan jag börja spraya på cd 18, alltså någon gång i mitten/slutet på april. 

 

Ser just nu bara svart och inget ljus någonstans! Vet inte var jag ska hitta ork och kraft att ens leva som vanligt. Blir nog till att släpa sig upp ur sängen imorgon och på med skådespelartalangen. Fy, vad dåligt jag mår just nu! 

Jag blöder. Mest från hjärtat. 

Ja,faktiskt!

Ska du komma så gör det ordentligt istället för att ge mig småhintar om att du är på väg. Helst av allt vill jag såklart att du inte knackar på överhuvudtaget förrän tidigast i december, så det så! Springer på toa stup i kvarten med andan i halsen för vad jag ska få uppleva. 

 

Orolig, trött, ledsen, arg, avundsjuk, hoppfull, irriterad, stark, svag, taggad, uppgiven, kämpaglöd, aska...

Det är mycket nu!!! 

En vecka har gått och det känns sådär just nu :/ brunaktigt på pappret imorse och smygande mensvärk. Jag hoppas verkligen det inte är så! Försöker tänka att det är nu den hittat sin plats och gosar ner sig för att fortsätta växa. ÅHHH! Jag blir galen av denna ovisshet och väntan vi ska behöva stå ut med! 

Igår gick jag + 7 arbetskamrater tidigare från jobbet för att åka på spa. Bilarna styrde mot Marstrands havshotell där vi skulle bo en natt och bara gotta oss. När vi checkat in hoppade vi i badkläderna och badrocken. Styrde stegen ner mot spaavdelningen och bara hade det mysigt. Jag vågade dock inte bubbla eller sitta i badtunna någon längre stund då jag var lite nojig över bakterier och liknande nu när jag ruvar (låter för roligt att skriva/säga "ruva" ;) men det var mysigt ändå. 

Middagen var ju tyvärr en mindre katastrof med lååång väntetid och dålig service. Tråkigt med tanke på att det drog ner stämningen och sänkte hotellets omdöme mycket. Över lag var det ändå skönt att komma iväg och kul att umgås med några utav kollegorna utanför jobbet.