Imorgon är det min TD (testdag). Jag ser inte alls fram emot den längre. Skulle helt och hållet vara ett mega mirakel om det skulle vara positivt. För den här blödningen jag haft kan inte betyda annat än ett misslyckade. 

 

Det finns ett ordspråk som lyder "livet är ingen dans på rosor". Det stämmer inte enligt mig. Det är en dans på rosor. Jag dansade på rosens blad för några år sedan. Det var underbart, jag var lycklig. Sen hände något. Ett beslut och tiden som började springa iväg gjorde att jag föll. Jag föll ner på rosens stjälk. Där är det taggigt och gör ont. Där dansar jag nu. I hopp om att en dag vara tillbaka på rosens vackra blad.