Det är dags för vårt första besök på Sahlgrenska och vi får träffa en läkare och berätta vår situation. Vi har innan besöket åter igen fått lämna blodprover och min sambo har lämnat ett nytt spermaprov. Vi berättar även här om våra tankar angående pungbråcket och dess påverkan vilket avslogs på mottagningen hemma. På Sahlgrenska såg de annorlunda på saken och trodde absolut att det kunde ha en betydande anledning till vår barnlöshet. De förstod inte att vi inte blivit remitterade till dem tidigare. SUCK!!!!!

Tänk om vi blivit skickade redan vid vårt första besök i februari 2011!? Då kanske vi redan hade haft vårt efterlängtade barn eller vart gravida nu. Jaja...inte mycket att göra åt men det kändes riktigt surt just då.

Vi blev fortsatt remitterade till IVF avdelningen och fick vänta ytterligare för att bli kallade dit. Att vänta är nog det värsta som finns!

 

Självklart har man hopp om att det ska lösa sig på egen hand tillslut så därför var det ett helvete en gång i månaden då man förstod att: nähä, inte denna gången heller...