4 år
Det är 4 år sedan jag slutade med P-piller.
4 år sedan jag med spänning slängde den sista kartan i soporna och tänkte att under 2010 kommer vi bli föräldrar! Det var spännande och vi var förväntansfulla.
Verkligheten blev något helt annat!
Resan blev mycket längre och tuffare än vi väntat oss. Många tårar har fällts och det har funnit stunder där allt bara har känts hopplöst. Jag önskar att ingen ska behöva gå igenom den här psykiskt ,och till viss del fysiskt, jobbiga utmaningen vi gjort. Sorg, smärta och avundsjuka har varit vardag och jag trodde aldrig det skulle vända. Det gjorde det!
Vår tuffaste resa hittills är på väg att ta slut. Vi har mer än hälften kvar men vi är på rätt spår nu! Även om jag nu är lugnare så kan jag fortfarande bli orolig ibland och tänka alldeles för mycket. Jag antar att det är vanligt med tanke på vad vi gått igenom.
Jag är enormt tacksam över IVF och att detta tillslut fungerade för oss. Tack Sahlgrenska reproduktionsmedicin!
Nu längtar jag efter att få känna vårt lilla mirakel i magen :) förhoppningsvis dröjer det inte länge till. Är så fruktansvärt spänd och förväntansfull över hur detta kommer kännas! Det har man ju förstått är något alldeles speciellt. Kanske kan det bli en julklapp från dig mitt lilla kärleksmums? En liten spark eller någon form av rörelse? Det hade vart den bästa julklappen :-)
Vecka 16 (15+0)
Kommentarer
CJ
Grattis, så kul att det gått vägen för er! :) jag kände första riktiga rörelsen i v 16, men det tog kanske en vecka innan jag fatta att det faktiskt va bebis som rörde på sig. Jag tyckte det kändes som om tarmarna levde livet där inne och att "något" lixom vände och rulla runt! Och så var det ju med! :) hoppas du får känna snart! Det är en sån fantastisk upplevelse!
Svar:
thewaytoyou.blogg.se
Trackback
