Avundsjuka
Avundsjuka är en känsla. Känslor är mycket svåra att kontrollera, så även avundsjuka. Den känslan kommer numer över mig titt som tätt. Den får mig att känna ilska, bitterhet och framförallt skam. Skam över att känna som jag gör. En smutsig känsla som på något vis känns förbjuden. Ofta blir jag ledsen. Ledsen över att vi just nu inte för uppleva det andra får. Att känna avundsjuka över något jag absolut inte kan påverka får mig även att känna maktlöshet. Att jag tappat kontrollen över mitt eget liv, min kropp.
Jag blir irriterad på mig själv när jag känner avundsjuka. Jag är ju innerst inne glad för andra och hade situationen sett annorlunda ut hade jag hoppat av glädje. Men just nu döljs min glädje för andra av min sorg. En sorg så svart och tung att det mesta hålls tillbaka. Jag verkligen AVSKYR att känna så här!
Jag kan inte på något sätt påverka hur slutet en dag blir på den här historien. MEN jag kan göra allt som står i min makt att det slutet blir så bra som möjligt. Förhoppningsvis blir det ett lyckligt slut. Ett slut med ett mål som min sambo och jag haft länge. Att få hålla om DIG.
Resan är inte slut än. Än får vi inte kliva av färdmedlet, för ändstationen är inte nådd. Resan har hittills gått över höga berg och djupa dalar och det kommer den fortsätta att göra. Jag kommer att få hålla i mig hårt för att hänga med till slutet. Det kommer säkert kännas som jag är på väg att ramla av ibland. Då kommer jag krampaktigt hålla i och försöka ha blicken framåt. För långt där framme är vårt mål. Där är DU <3
Kommentarer
Annika
När ni når målet ska jag köpa något gulligt i klädväg och gratulera er från hjärtat! Kram
Svar:
thewaytoyou.blogg.se
Linda
Känner igen mig i så mycket som du skriver i detta inlägg. Skönt att höra att man inte är ensam med dessa känslor. Hatar att känns så man kan ändå lixom inte rå för det,usch!
Svar:
thewaytoyou.blogg.se
Anna
Kunde inte sagt det bättre själv. Avundsjuka är man uppfostrad till att det är fult och dåligt. Man ska vara glad för andras skull och glad för det man har är jag uppfostrad till. Tyvärr var det många år sen det stämde in på mig. Känns "skönt" att läsa att man inte är ensam om denna känsla.
Kram på dig och vi SKA lyckas
Svar:
thewaytoyou.blogg.se
Trackback
