Reaktion, BVC, Shopping
I måndags tror jag Hannes fick sin första reaktion genom bröstmjölken. Jag åt 70% choklad på förmiddagen och resten av eftermiddagen/kvällen var han INTE nöjd :/ Vägrade sova fast han var hur trött som helst + massa gråt trots matad och nybytt blöja. Han hade nog ont i magen stackarn. Vi var ute och gick med vagnen i omgångar, vaggade och försökte med allt men inget var bra. Vid 22 slocknade jag på soffan och Mathias försökte få honom att somna. Jag vaknade runt 23.30 och gick in i sovrummet och möttes av två däckade killar :) äntligen!
Igår var vi på BVC för första gången. Han har nu gått om sin födelsevikt och väger 3885g och är 51.2 cm lång. Skönt att han går upp så jag vet att han får i sig tillräckligt med mat :)
Efter besök av Bella och Lukas bestämde vi oss för att åka upp till Torp köpcentrum
Han somnade gott i bilen och fortsatte sova i vagnen medans vi shoppade. När han väl vaknade var han ju dock väldigt hungrig så det blev amning och blöjbyte i bilen och sen fortsatte vi hemåt.
Idag var det dags för Mathias att börja jobba och vi ha vår första dag hemma själva. Har ju dock det så lyxigt att han bara jobbar idag sen är det ju "långhelg" :) perfekt! Vår dag har varit lugn med ett litet besök av moster Nellie på förmiddagen. Väldigt bra då jag kunde passa på att duscha :) Hannes somnade vid 13 och då hann jag göra lunch och sedan ringa hans farmor för att fråga om hon ville gå med på promenad. Det ville hon mer än gärna! Skruttungen sov så gott i vagnen och vaknade inte förrän kl 16. Gott med lite längre sömnperioder ibland så man hinner göra något :) och JA jag ska ta vara på dem och vila mig själv ibland också :P
Gosigaste killen ❤ 2 veckor idag
Förlossningsberättelse
Tisdag kväll 13/5
Jag dricker min fjärde kopp hallonbladste (började på måndagen) Mathias och jag kryper upp i soffan och ska titta på en av de 3 filmer vi hyrt. Det blev att vi tittade på en skräckfilm, The Conjuring. Riktigt läskig film!
Vi går och lägger oss vid ca 00.00
Onsdag 14/5
ca 01.30
Jag vaknar av att jag måste springa på toa. Väl på toaletten börjar det rinna något som inte bara känns som kiss. Vattenavgång tänkte jag direkt! Väckte Mathias och berättade och sedan ringde jag till NÄL. Jag berättade vad som just hänt men att jag inte kände av några värkar eller liknande än. Hon gav rådet att lägga en handduk i trosorna och försöka sova lite till. Jag var välkommen att ringa tillbaka när jag ville. Jag går och lägger mig igen men har svårt att somna. Sakta men säkert kommer en molande värk i magen krypande.
ca 03.00
Jag får återigen springa till toaletten och den här gången är det ingen snack om saken. Det är definitivt vatten som kommer och den här gången mycket mer än innan. Jag ringer till NÄL och berättar vad som hänt och att jag nu börjat få liksom mensvärk. Hon bokar en tid till oss på NÄL 13.30 för att kontrollera om det nu är vattenavgång. OM jag inte kommer innan då vill säga. Får rådet att ta två alvedon och försöka sova. Jag tar tabletterna och kryper ner i sängen igen. Blir lite pirrig i magen av att veta att inom 3 dygn får vi träffa vår bebis. För det hade vi ju lärt oss på föräldrarutbildningen att om vattnet gått och förlossningen inte kommit igång inom 3 dygn sätts man igång pga infektionsrisk. Jag har väldigt svårt att somna om jag ens gör det överhuvudtaget. Mathias somnar gott mellan varven iallfall.
ca 04-04.30
Nu börjar jag känna en smärta jag succesivt börjar förstå är värkar. Mobilen åker fram och jag börjar använda värktimern jag laddat ner. Det är mestadels 4-5 min mellan värkarna ibland något längre.
05.00
Jag "sparkar" upp Mathias och säger att vi måste försöka få i oss lite frukost om det nu är så att det faktiskt är en förlossning på gång. Han gör frukost medans jag andas igenom värkar och ringer NÄL ytterligare en gång. Jag berättar att jag nu har värkar och hon avbokar vår tid 13.30. Hon tycker vi ska kämpa på hemma och ringa när vi känner att vi måste åka.
05-07
Jag kämpar på med värkarna som såklart gör ont men är hanterbara. Det är allt mellan 5-3 min emellan. Klockan 7 känner jag att nu får vi åka. Det är ju ca 45 min till NÄL och nu är det ju faktiskt rätt tätt emellan.
ca 08.00
Vi kommer till NÄL och i bilen upp har jag haft värkar med ca 3-4 min emellan. Det tar sin lilla tid att ta sig från parkeringen upp till förlossningen då jag behöver stanna med jämna mellanrum för att ta en värk. Väl uppe på förlossningen blir vi visade till ett väntrum. Tyckte det var riktigt jobbigt att stå där och andas igenom värkar då två andra gravida med sina respektive satt så lugnt och väntade. Tänkte att de måste nog vara där för igångsättning eller liknande. Vet inte hur länge vi väntade men tillslut kom en barnmorska och hämtade oss och så fort vi började gå mot ett rum började jag tok-spy. Som tur var hade jag en påse i handen.
Vi blir visade till ett rum och från och med här har jag dålig koll på tider och liknande men kan nog uppskatta ungefärliga tider för de olika hänelserna. Mathias har också lite dålig koll då han hade fullt sjå med att hjälpa mig genom värkar.
ca 8.30
Vi får vårt rum och jag var nervös över hur mycket jag var öppen. Tänk om de skickar hem oss?! Fast med så här täta värkar kan de väl inte göra det. Eller?
Jag blir uppkopplad med ctg för att kolla hur bebis mår och mina värkar. Efter 30 min kommer BM tillbaka och konstaterar att bebis mår bra och hon ska undersöka hur mycket jag är öppen. Jag är öppen 2 cm. Hon frågar om smärtlindring och jag berättar att jag bara vill ha lustgas men är öppen för epidural om jag känner att det blir för jobbigt. Då jag inte är öppen så mycket än får jag ingen tyngre smärtlindring utan får jobba på lite själv. BM går och vi blir ensamma. Jag står och hänger på den där gåstolen och tar värk efter värk. De kommer tätt och jag hinner knappt ta det lugnt emellen känns det som.
Tillslut känner jag att de börjar bli strakare och vi ringer på BM (har ingen aning vilken tid detta är). Jag får värktabletter och en spruta med något lugnande och avslappnande. Hjälper knappt och vi fortsätter jobba på. Barnmorskan försvinner och vi blir ensamma igen.
ca 11-12 (svårt att komma ihåg)
Det börjar bli jobbigt nu och vi ringer på BM. Hon undersöker mig och blir överraskad att jag "redan" är öppen 5 cm. Nu får jag börja med lustgas om jag vill. YES! Jag var lite nervös över detta då man hört så mycket olika om just denna. Vissa älskar den men vissa inte. Jag tyckte den var bra! Vi blir lämnade igen.
I två timmar är vi nog själva och jag använder lustgas. Blir mer och mer 'väck' och svamlar massor. Jag kommer ihåg att jag ville säga så mycket men jag fick liksom inte ihop orden till fullständiga meningar. Mathias har sagt efteråt att vi skulle spelat in mig för jag sa tydlien massa roliga och konstiga saker :P
ca 14.00
Mathias ringer på BM igen och undrar hur länge man kan hålla på med den här lustgasen innan det börjar bli skadligt :P han tyckte kanske jag svamlade väl mycket. De frågar om jag vill ha epidural och jag svarar: ja tack! Känner att orken börjar tryta och allt är väldigt dimmigt. Kanske den kan få mig att samla kraft inför vad som komma skall. BM försvinner igen för att kalla på narkosläkare som ska sätta denna. Han kommer så småningom. Mathias har berättat att han presenterade sig och undrade vad barnmorskan var för hon skulle tydligen assistera då eller vad det va. Väntade en stund sen fick han gå och leta efter en barnmorska.
Det var tydligen fullt upp denna dag därav fick vi vara själva så mycket och det var spring hit och dit.
Tillslut kom en annan BM än den vi haft. Har ett svagt minne om att hon var äldre och lite bestämd i tonen vilket också Mathias bekräftade sedan. Jag gillade henne inte. Hon var lite barsk och ville minsann undersöka mig och då var jag visst öppen 9 cm och det var försent att sätta epidural.
Här någonstans kommer barnmorskan vi hade från morgonen förbi och säger lycka till då hennes skift är slut. Hon ber också om ursäkt att hon inte har varit hos oss så mycket.
ca 15.00
Jag är öppen och det är dags att börja krysta. Vi får en ny barnmorska och även en läkarstudent är med. Hon tipsar om att jag kan stå och hänga i gåstolen för att få barnet att komma längre ner i bäckenet. Jag står nog upp i ca en timme och krystar. Under detta får jag inte riktigt till det med lutgasen och jag har svårt att känna precis när jag ska krysta men jag gör tydligen rätt ändå.
ca 16.00
Jag lägger mig ner men ändrar rätt så snabbt position till sidan och upp med benet. Jag får som sagt inte till det med lustgasen så jag kör utan. Den här sista tiden är jobbig! Jag krystar och krystar och det känns inte som något händer. Jag tänker att ungen kommer aldrig komma ut! Jag börjar bli trött. När huvudet börjar närma sig gör det så ont, är obehagligt och jag skriker som bara den, något jag faktiskt inte trodde jag skulle göra. Jag är beredd att ge upp. Jag orkar inte! Snitta mig! Få ut ungen! Fraser som kommer efter varje krystvärk.
16.59
Huvudet kommer och liksom fastnar och jag får vänta på nästa värk men sedan är han ute. Vilken känsla när allt bara släpper och kommer ur en. Det är över, vilken lättnad! Blir fasktiskt förvånad när de säger att: Grattis, det är en pojk. Va? En pojk? Hihi, tänk vad många som hade fel.
Navelsträngen är såpass kort att jag inte kan få upp honom på bröstet utan det får först bli på magen. Mathias får klippa navelsträngen och då får jag upp detta mirakel på bröstet. Kladdig och go :)
Barnmorskan berättar då att jag tyvärr brustit och hon vill att en läkare ska titta på det. Jag får någon bedövning och efter en stund får jag ju även krysta ut moderkakan.
Läkare kommer, tittar, och de säger att jag måste opereras. Jaha? Jag är såpass trött och tagen att jag inte ens orkar reflektera över det. Ligger mest och myser med vår pojk. Eftersom jag ska opereras får jag inte äta eller dricka. Vi bestämmer då att vi väger, mäter och får våra mackor efter operationen.
Timmarna går och vi väntar fortfarande på att jag ska rullas ner för operation. De har tydligen fått in någon tvillingfödsel som tar tid och det är därför jag får vänta. Klockan blir 18,19,20 och tillslut kommer barnmorskan in och mäter, väger samt tar temp på Hannes. Mathias får även de efterlängtade mackorna och han ber om ursäkt stackarn för att han äter medans jag får titta på.
21.45
Äntligen rullas jag iväg. Det är bestämt att jag inte ska sövas då jag så snabbt som möjligt kan få komma tillbaka till Mathias och Hannes. Jag ska nu få ryggmärgsbedövning istället. Rullas in i salen och flyttas över på en annan brist och ska precis göras iordning för att få bedövning när ett annat fall kommer in och min operation sätts åt sidan, igen. Jag rullas till uppvak och få ligga där och vänta på min tur. Slumrar till lite då och då.
00.15
Jag blir hämtad. Äntligen min tur! Får hoppas över till den andra bristen och lägga mig i fosterställning för att få bedövningen. Gråter en skvätt och tycker synd om mig själv för att jag drabbats av det här. Två läkare, en äldre och en yngre, opererar eller syr ihop mig. Jag ligger utslagen och vill bara upp till mina killar. Sedan rullas jag till uppvak igen och få ändå ligga där i två timmar!
02.45
Jag får komma upp BB och mina killar <3
Stackars Mathias hade haft det rätt tufft med en inte så nöjd kille de första timmarna men tillslut somnade han. Tur att jag fick ammat lite innan jag blev opererad. Jag fick då mina efterlängtade mackor :) Var såååå gott då jag inte ätit sedan 05.00 dygnet innnan
Så vad var det som hände med min bristning? Kände att jag inte var så väl informerad och visste knappt vad som hänt. På fredagen fick jag pratat med en sjukgymnast som berättade vad som hänt och vad som händer efter.
Sfinkterruptur
I samband med förlossningen fick jag en bristning av ändtarmens ringmuskel, en så kallad sfinkterruptur. Bristningen är sydd och bör läka inom 4-6 veckor. Så stod det i informationsbladet jag fick.
Mindre roligt att behöva drabbas av detta men jag hoppas på god läkning och att jag inte besväras av detta framöver. Är frustrerande att ha ont och känna att jag inte kan göra så mycket som jag vill. Jag bör inte lyfta tungt och jag får vänta med kraftigare fysisk träning tills efter återbesöket om ca 8 veckor. Hopp, löpning och tung styrketräning bör jag vänta med i åtminstone 3-4 månader, gärna 6 mån. Korta promenader får det bli till en början och öka sträckan successivt.
Det känns lite tungt emellanåt att jag drabbats av detta men jag fick ju något helt fantastiskt för det. Som sagt så hoppas jag på god läkning och sedan måste jag vara duktigt på att sköta bäckenbottenträningen så ska jag nog bli helt återställd.
Ja,så här gick det alltså till när vår oerhört efterlängtade son Hannes kom till världen <3
Ofrivilligt barnlösas dag / Mors dag
Igår,24 maj,var det ofrivilligt barnlösas dag. Den infaller alltid dagen innan mors dag.
Tankarna gick/går till er som fortfarande kämpar ❤ det är en väldigt tuff kamp och ibland känner man för att ge upp. Gör inte det! Det gör fruktansvärt ont att ta käftsmäll efter käftsmäll. Slås ner för att sakta kämpa sig upp igen. MEN hjälp finns och statistiken är ändå god över att lyckas, tillslut.
Idag är det mors dag. Den första jag får fira som mamma. På riktigt! Jag ligger här och tittar på vår son och blir alldeles varm i kroppen. Vi klarade det! Tänk om han visste hur efterlängtad han är. Hur mycket vi kämpat både fysiskt och psykiskt för att kunna hålla denna skatt i våra armar ❤ jag är så oerhört tacksam.
Älskade Hannes!
Idag skulle han födas, enligt mina beräkningar då. Är rätt nöjd att han redan här :)
Idag ställer vi till med mors dag fika här hemma. Våra föräldrar, syskon och mor/far föräldrar kommer hit för att fira mors dag men mest för att träffa Hannes skulle jag tro :)
Inte så trevlig kille
Igår var första dagen vi verkligen fick känna på att det inte alltid är en dans på rosor att vara föräldrar. Hannes var riktigt arg och grinig! Tror det berodde mestadels på värmen. Från 8 på morgonen till ca 16 var det bara väldigt korta sovstunder men där emellan gallskrik. Vi åkte bil men det hjälpte bara stundtals då han slumrade till, förmodligen utmattad efter allt skrik. Vi köpte glass och försökte ta en promenad men vände efter ca 100 m. Kom hem runt 16 och ammade han i sovrummet där vi alla 3 tillslut somnade någon timme.
Åkte senare på kvällen ner till mamma och pappa och tog en promenad ner till bryggan. Hannes låg i bara blöja och verkade äntligen lite nöjd och sval. Phuuu! Vilket dygn :P
Jag har äntligen fått tillbaka mina fötter, vader och vrister :) känns riktigt skönt att slippa släpa runt på massa vätska. Kanske jag till och ned kan börja använda mina converse igen. Weehoo!
Har redan gått ner 13 kg och magen börjar dra ihop sig fint. 7 kg kvar till startvikt som dock var lite väl hög från början.
En vecka
En vecka har redan gått sedan vår lilla skatt kom till världen.
Vi åkte hem i lördags och har nu haft ca 4,5 dag i hemmamiljön. Både Mathias och jag är fascinerade över hur fort dagarna går! Har tänkt blogga flera ggr men så kommer någon på besök, det är amning på G eller något annat som tar upp ens tid.
När vi kom hem i lördags runt 15 var Hannes farmor och farfar här och tittade, kände och klämde. Vi åkte sedan till mina föräldrar på grillmiddag då min syster fyllde år. Skönt att få middag serverad :) Var hemma vid 20 igen och bara njöt av att vara hemma. Blev en ganska orolig natt för Hannes men det var nog mycket intryck för honom med första bilturen och besök.
Amningen var rätt tuff 2.a och 3.e dagen hemma och varje matning kändes som en strid mellan Hannes och mig. Han har ju en mini mun som han inte ville öppna ordentligt för att få tag. Så blev han frustrerad när det inte kom mjölk med en gång och skrik och panik uppstod. När han väl fick tag, som inte var det bästa, nöjde jag ju mig vilket resulterade i mördade bröstvårtor och aj aj aj! Jag och Hannes grät nog lika mycket vissa ggr :/
TILLS jag testade amningsnapp igår. Hallelulja! Han får tag och börjar suga direkt utan strid och vi är nöjda båda två. Tack för det!
Igår gick vi vår första promenad vilket var skönt och han sov som en stock i vagnen. Tyvärr måste jag inse att jag har vissa begränsningar då jag fick en allvarligare bristning under förlossningen och är väldigt öm "down there". Så promenaden var kanske lite väl lång för den läkande mamman. Mer om vad som hände i förlossningsberättelsen som jag hoppas kan skriva innan veckan är slut. MEN jag vågar inte lova något. Det är som sagt en liten filur som tar mycket av ens tid nu :) <3
❤ Hannes ❤
Vår BM hade rätt! En förlossning var inte långt borta.
14/5 16.59 föddes vår älskade son Hannes ❤
3848 g och 50 cm lång.
Lyckan är total :)
Återkommer med förlossninsberättelse!
Lättretlig livmoder
Efter att jag skrivit inlägget igår somnade jag om och vaknade 10.45! Så skönt :) Sov även på dagen så det var en trött måndag. Fick hallonbladste på min babyshower vilket jag började dricka igår. Ingen smakupplevelse direkt men kan det sätta igång en förlossning och även minska blodförlust vid kommande förlossning så är jag tacksam.
Doften påminner om hö och bondgård. Mums ;)
Även om jag sov mycket igår fick jag ändå lagat en del mat. Så nu har jag fyllt frysen med köttfärssås och korv stroganoff. Kan vara skönt att slippa ställa sig och laga mat de första dagarna. Alldeles lagom att bara koka pasta eller ris till.
Idag har jag varit hos BM igen. Blir täta kontroller nu när blodtryck och urinprov inte riktigt vill visa sig från sina bästa sidor. Idag var blodtrycket bra men fortfarande äggvita i urinen (2+). Min BM visste inte riktigt vad vi skulle hitta på eftersom de ändå inte gjort så mycket på NÄL i fredags och jag kan ju inte ränna dit stup i kvarten. De skulle ha möte med läkare idag där hon skulle ta upp min situation och se vad han föreslog och återkomma om de kommit fram till något. Annars skulle vi avvakta och jag skulle komma igen på fredag. Hon kände på magen och lyssnade på hjärtljuden och allt lät bra. Då hon kände på magen blev den hård direkt vilket jag känt mycket nu särkilt på natten så fort jag rör mig. Hon trodde inte en förlossning var så långt borta då min livmoder var såpass lätt retlig och jag hoppas hon har rätt :) Hon tyckte också att bebisen gott kunde komma denna vecka.
Efter BM besöket åkte jag till en vän och fick snuffsat lite på hennes Meja som är född 5/5. Så mysigt och helt galet att jag har en liknande i magen.
V 39
Pappan har precis gått till jobbet och vi ligger kvar och myser i sängen. Hade dock hellre myst med dig på utsidan än bökandes upp mot revbenen ;)
Idag går vi in i v 39 och 38 fulla veckor har passerat. Är det denna vecka det händer? Ja, tack! Under hela helgen har magen mestadels vart som en stenhård klump, mest typ fyrkantig :P tecken på sammandragningar och att du vill komma ut till oss snart? Vi hoppas på det!
NÄL
Idag skulle jag återigen till BM för att lämna urinprov och kolla blodtrycket. Blodtrycket var bättre än på länge 110/80 men nu var det urinprovet som de inte var helt nöjda med. Har haft äggvita i urinen en gång innan och då skrev de 1/0 och nu var det 3+/0. Så min BM ringde NÄL för rådgivning och de tyckte jag skulle komma för ytterligare undersökning 15.30.
Fick ringt Mathias och meddela han skulle behöva sluta jobbet lite tidigare idag och 15.30 befann vi oss på NÄL.
När vi kom dit visade en barnmorska oss till ett rum och jag fick lämna ett nytt urinprov. Hon kopplade sedan upp mig för att mäta ctg. Det gjordes under 30 min och ctg kurvan för bebisen såg fin ut. Hon tog även nytt blodtryck och blodprover som skickades till labbet för analys.
Efter att vi väntat i vad som kändes som en evighet kom äntligen läkaren med provresultaten och han gjorde även ett ultraljud för att se så bebis mådde bra. Allt såg bra ut och även om det var lite äggvita i urinen så tyckte han inte det var så konstigt då jag i princip är fullgången. De andra proverna såg bra ut och bebis växer som den ska. Så det var inget att oroa sig över men vi var välkomna tillbaka om jag kände minsta oro. Hela tiden när läkaren pratade med oss kändes det som han trodde vi kommit in (typ i onödan) för att VI var oroliga men det var ju faktiskt så att vi blev skickade dit av vår BM vilket jag också sa tillslut. Strax efter klockan 18 var vi på väg hem igen. Nu hoppas jag att vi inte behöver åka dit mer utan att få ta med vår lilla skrutt hem utanför min kropp <3
Barnmorskan
Idag var Mathias och jag hos vår BM och denna gången var det dags att skriva en sammanfattning av graviditeten samt önskemål på kommande förlosning. Jag har ju inte så mycket att jämföra med men får nog säga att denna graviditet har gått relativt smärtfritt. Jag har ju hört så mycket värre historier så jag ska absolut inte klaga och jag är nöjd. Inför förlossningen vill vi självklart ha eget rum om det går och angående smärtlindring vill jag försöka klara mig med lustgas OM jag gillar den vill säga. Jag är öppen för epidural om jag känner att det behövs men vill försöka klara mig utan.
Annars ligger bebis som den ska och sf måttet låg på 37 cm. Har ökat 1 cm i veckan de senaste veckorna. Hjärtljuden lät bra, ca 150, och enligt BM är det en riktigt piggelin bebis som hon brukar kalla den :)
Fick ett stick i fingret för att mäta hb värde och blodsocker. Hb värdet var på 137 vilket var riktigt bra med tanke på de senaste mätningarna som mätt 117 och 120. Så järntabletterna verkar göra sitt. Vikten var lägre än senast vi mätte, wehooo, vilket också tyder på att det nog var en hel del vätska då vi mätte efter påskhelgen.
Blodtrycket däremot var fortfarande inte helt bra, 130/90. De har en gräns på 140/90 så övertrycket klarar ju sig men undertrycket var i riskzonen. Ingen äggvita i urinen men lite blod. Så jag får komma tilbaka på fredag med nytt urinprov och mäta blodtrycket för att ha allt under kontroll. Jag mår ju bra så det är ju ingen fara på taket men bra att ha lite extra koll.
Efter BM besöket så var jag inne och lunchade med mina arbetskollegor då mitt jobb ligger bredvid vårdcentralen där jag var. Alltid lika trevligt och mycket gravid/förlossningssnack blev det i lunchrummet :)
Passade även på att göra denna veckans handling. När jag fortfarande jobbade tyckte jag att jag handlade varje dag efter jobbet och kortet drogs hej vilt :P men nu när man är hemma brukar det bli en gång i veckan vilket känns bra. Nu åker man inte till affären i onödan om man säger så!
Du är välkommen nu!
Då går vi in i v 38 (37+0) och du är väldigt välkommen nu.
Igår mådde jag mestadels skit. Hostade så jag nästan kräktes. En sådan där rosslig, jobbig hosta som inte vill släppa. Kände mig också febrig fastän jag inte hade det. Kan kanske vara pollen? Vad man hör är ju det väldigt mycket pollen i år. Idag mår jag än så länge bättre men hostan hänger fortfarande i, men är något bättre. Stor kopp citronte med honung i intas just nu!
Eftersom jag mest låg utslagen på soffan igår så fick min kära sambo skruva ihop Ikea möblerna vi köpt. Jag fick iallafall bäddat spjälsängen vilket förövrigt kändes helt galet. Tänk att inom några veckor så ska en liten skrutt ligga där ❤
Ja, nu är vi redo! Välkommen till oss så fort du kan :)
Ser ni förresten det irriterande lilla strecket till höger på varje kort? Störande!
3 veckor
Idag är det 3 veckor kvar till mors dag och 3 veckor kvar till "mitt" BF datum. Kommer jag i år att få bli firad på mors dag? Det återstår att se Igår var vi på Ikea och köpte de sista, säng och skötbord. Så att skruva ihop dessa blir söndagens projekt. Vi köpte även en skötväska så nu är vi nog så gott som klara med förberedelser inför bebis ankomst :)
Det blev en skip hop skötväska. Inte riktigt den modellen jag tänkt mig men jag är nöjd ändå :)
Vi var på riktigt shoppinghumör och en tavla + taklampa fick också åka med hem från Ikea.
Dagen avslutades med grillmiddag hos mina föräldrar. Mamma hade varit uppe på vinden och hittat babykläder som hon tvättat. Var från strl 50-68 och mycket tjejigt såklart då vi är 3 systrar. Är förmodligen mestadels min mellersta systers kläder som är född 17 maj för det var en hel del somriga klänningar m.m. Trotts att de isåfall är från 1990 så skulle jag nog ändå kunna änvända en del. Om det är en flicka såklart :) Det kommer vara vääääldigt många som har fel om det inte blir en flicka då helt klart största delen av de som gissat sagt flicka. Bara några få som gissat på en pojk. Så det blir spännande att se :)
Är det en Inez eller är det en Hannes?
Babynest
Att köpa eller sy babynest till sina små bebisar verkar ju väldigt trendigt nu för tiden. Läste i en gravid tidning om några par som testat "originalet" (som kostar ca 850kr) och de alla verkade väldigt positiva. Efter att jag läst detta blev jag själv sugen på att köpa ett till vår lille skatt. Tycker dock att 850kr är väl dyrt men fick då tips om att många privat personer syr och säljer på tex tradera. Var inne och kollade och mycket riktigt fanns det massor att buda på. Tänkte lite längre och kom fram till att Mathias mamma har ju faktiskt symaskin och är duktig på att sy. Kanske hon vill hjälpa till att sy ett?
Ja, det tyckte hon lät spännande och kunde tänka sig att hjälpa till med :)
Så i onsdags var vi på Göksäter. "Lilla Ullared" skulle man kunna kalla den affären, som inte ligger så långt ifrån där vi bor. Där köpte vi tyg m.m som vi behövde till babynestet. Jag skulle även köpa gardinkappor till gästrummen och var fast besluten om att köpa färdiga men svärmor lyckades ändå övertala mig att köpa tyg för att sy egna. För det är ju så enkelt menar hon på :P det är det förmodligen men jag är helt nollad när det gäller att sy och syslöjd hörde inte till favoritämnena i skolan.
Idag var det dags att sy! Vi började med att klippa till gardinerna och jag skulle hjälpa till att nåla in kanterna men det gick inte så bra tyvärr :/ mina fingrar ville inte samarbeta med sådant "pilljobb" och de började sakta domna bort och sticka i dem. Typiskt! Fick nålat dem och de är redo att sys men började med babynestet innan vi gjort dem klara. Jag har som sagt mest kollat på när svärmor sytt men försökt hjälpa till så gott det gick. Tror ändå hon tyckte det var lite roligt att sy till sitt första barnbarn.
Här är resultatet:
Så himla fint blev det :)
Jag är så oerhört tacksam för hennes hjälp!
