Man glömmer bort
Jag har som sagt framkallat bilder som jag spänt väntar på. När jag gick igenom alla dessa bilder och ser mig med den stora magen inser jag att man glömmer fort. Vissa säger att de saknar gravidmagen men dit har jag inte kommit än, om jag nu kommer att göra det. Jag är mest fascinerad över hur jag då tyckte jag vart gravid i 100 år och nu bara 5 månader efter i princip "glömt" av att jag varit det.
Bilden är tagen 1 maj.
2 veckor senare var vår guldklimp hos oss <3
Fick förresten tackkorten för dopet jag beställt och de blev ju kassa! Bilderna är väldigt suddiga så det var ju piss. Men men...får ta och skicka dem iallafall. Man får inte titta så noga helt enkelt ;) Känner mig inte såpass rik att jag kan beställa nya :P
Så rullade han iväg...
I lördags, strax efter jag gjort det förra inlägget, kom han på hur man rullar. Han har ju vänt ifrån rygg till mage ett tag nu men blir arg när han börjar bli trött i ryggen och borrar ner huvudet i golvet. Men så i lördags när jag lagt honom på lekmattan kom han på det!
Helt plötsligt låg han inte där jag la honom sist :)
Det varade dock inte så länge för redan på söndagen verkade det som han glömt av det igen. Jaja, nu HAR han ju faktiskt rullat så det dröjer nog inte länge tills kommer på det igen.
Var duktig (tycker jag) och satte mig och beställde bilder för framkallning. Han är "bara" 5 månader men herreguuuud vad bilder man hunnit att knäppa på den lilla godingen. Först välja bland alla dessa bilder och sen ska de laddas upp på sidan osv. Tog ju typ 100 år och min rabattkod på 50 gratis bilder gick ju såklart ut den dagen jag satte mig och tog tag i det. Skickade in beställningen 23.50! Då var jag tvungen att hoppa vissa bilder för jag insåg att de skulle nog inte hinna laddas upp. 272 bilder blev det! Oj! Men för 228 kr med porto så är det ju värt att beställa "lite extra" . Tanken är att jag ska sätta in i hans 'När jag var liten' bok och sen får vi väl se om jag gör ett vanligt fotoalbum eller om jag väntar och gör en fotobok. Vi får se.
Jag gick ju då likt förr i tiden då man skickat in sin filmrulle och väntade spänt på att korten skulle dyka ner i brevlådan. Igår kom de och jag slet upp paketet och möttes av TOTAL besvikelse. Det var inte mina kort! De hade lyckats skicka någon annans beställning till mig. Dåligt! Tänk om det vart massa "privata" bilder :| så himla typiskt när man väntat på sina bilder. Bara att skicka tillbaka och hoppas de lyckas bättre nästa gång.
Godmorgon!
Godmorgon på er!
Hannes har varit vaken sen kl 06 men vi har hållt oss i sängen. Men nu är det nog dags att gå upp. Magen kurrar!
Det är nog bra att börja borsta de små bissarna nu också :)Trevlig helg!
Redo för kyla
En ny sak som Hannes har börjat med sen i söndags är att ta ton i form av ett skrik. Inget ledsen eller arg skrik utan mer jag-hör-min-röst skrik som avslutas som ett gurgel eller kraxande läte. Låter väldigt roligt :)
Vi fick också precis höra det högsta skratt någonsin. Han var rätt trött och satt i sin sulky när Mathias började busa med honom. Han skrattade så han skrek! Helt underbart :-)
Den andra tanden nere är också på väg upp nu och det bits på precis allt! Måste klia massor.
Idag har jag varit och inhandlat åkpåsen Hannes ska få glida runt i. Det blev en Elodie Details Cargo. Mycket snygg! Bytte över till sittdelen och testade åkpåsen när vi kom hem och han verkade trivas :) Redo för kyla!
Får nog bli premiär tur imorgon för både sittdel och åkpåse. Känns lite sorgligt att lämna liggdelen men det måste ändå göras. Hade den inte haft det uppfällbara ryggstödet hade jag behövt bytt för längesen. Tur att det fanns när man har en sån nyfiken unge som vill vara med hela tiden.
Första tanden!
Första tanden är på väg!
Det var inte ens jag som märkte det :S
Var och handlade i butiken där jag jobbar och likt alla andra gånger pratar man med de flesta arbetskamrater. Hannes satt nöjd i sitt babyskydd, som jag brukar sätta på vagnchassit när jag handlar, och charmade alla genom att le så fort någon pratade med honom. Stod och pratade med några av mina arbetskamrater när min chefs mamma som också stod med helt plötsligt säger: han har ju en tand på väg. Hon tyckte han bet så mycket på sin jacka vilket han också gjorde men han har bitit och gnagt på saker så länge nu utan en tand i sikte att jag inte kollat på ett tag. Hon hade rätt! Höger nedre framtand är på väg att titta fram. Lilla skruttunge! Fick en liten tandborste och tandkräm på posten i veckan så det var ju passande ;)
Mathias är hemma igen efter ha varit i Stockholm sedan i onsdags. Skönt att ha honom hemma igen! Så himla tråkigt att vara själv. Han försökte precis natta Hannes men utan resultat så vi la ner honom i spjälsängen för att se om han kunde somna själv vilket han har gjort några gånger tidigare, senast igår. Vi satte oss och åt middagen vi lagat men hörde efter en stund genom babyvakten att han inte var helt nöjd inne i sovrummet. Vi gick in och då ser vi att han lyckats att vända sig om helt så han låg med huvudet ner där han brukar ha fötterna och allt i hela sängen ligger huller om buller :) Han är ju för go!
Mathias stannade kvar för att försöka få honom att sova och alldeles nyss hör jag snarkningar genom babyvakten som fortfarande var på och det var inte Hannes snarkningar direkt. Gick in och möttes av det här
Trötta killar :-)
Tant röd
I söndags kom hon. Tant röd, som jag så fint brukar kalla mensen :)
Det förklarade en del av mitt mående dagarna innan då jag haft ont i magen och känt mig uppsvälld. Tänkte då tanken om det kunde vara på gång för jag har verkligen inte haft en aning om hur lång tid efter en förlossning den börjar igen. Är väl säkert väldigt olika kan jag tänka mig? I söndags var den tillbaka iallafall och det var väl med blandade känslor. Är ju inte jätteroligt överlag så att vara utan i lite mer än ett år har vart skönt. Det som var bra är att denna gång kändes det inte som hela jorden skulle gå under vilket det gjort sedan 2010. Får passa på att gilla den känslan, att det är ok, så länge tills det är dags för syskonförsök.
5 månader
Vår lilla goding har nu blivit 5 månader!
Så himla go ålder nu får jag säga. Lätt att få till skratt och vill vara med och är aktiv. När jag lägger honom på rygg nu så tar det inte lång stund förrän han har vänt sig till mage. Han har dock glömt bort hur man vänder sig från mage till rygg, vilket han lärde sig först, och blir då rätt frustrerad och arg när orken börjar tryta.
Vi har börjat lite lätt med gröt på morgonen. Har köpt havregröt helt utan smak vilket verkar gå hem som den är men jag har testat med lite mangopuré och även katrinplommonpuré i. Mums tycker Hannes. Han verkar tycka det mestahan provat är gott hittills och är väldigt intresserad av mat. Tycker det är lite svårt med hur mycket man kan ge. Hur mycket klara lilla magen egentligen? Hade Hannes fått välja hade han säkert ätit en hel portion.
I måndags var det dags för BVC besök och även påfyllning av förra vaccinet. Denna gång var det inte så stor växtspurt som sist och han väger nu 7365g och är 64,4cm lång. Sprutorna gick bra och liknade sist gång med 0 reaktion på första men ledsen av andra, men han var rätt så snabbt glad igen.Dagen efter (igår) hade han lite feber,38.0, eller förhöjd temperatur som man verkar kalla det. Märktes inte så mycket för han var pigg och glad ändå :)
Hej då håret, lite iallafall
Jag har väl alltid fällt ganska mycket hår men innan graviditeten var det extremt! Efter jag duschat kunde jag samla ihop en halv peruk från golvet, usch!
Sen blev jag gravid och då vände det. Fällde knappt ett hårstrå under hela graviditeten vilket var otroligt skönt. Jag kunde dra fingrarna genom håret i duschen utan att halva håret åkte med. Sen kom Hannes och jag började amma. Trodde att jag då kanske börjar fälla igen men det gick till en början bra. Tills nu...
Var och klippte mig för ett par veckor sedan och frisören frågade om jag börjat fälla än pga amning. Nej, svarade jag glatt. Hon sa då att det är vanligt att börja fälla efter ca 4 månader och att vi kunde klippa mitt hår efter ifall jag skulle börja fälla. Hon hade så rätt så rätt. När Hannes blev 4 månader började det igen, suck!
Har inte saknat det ett dugg om man säger så! Blond med mörka golv här hemma är ju heller ingen bra kombination :P
Härliga höst
Förra veckan var en riktig "krya på oss" vecka. Inte så mycket planerat utan var mest hemma. Nu är mitt halsonda och feber borta och Hannes är inte så snorig längre. Det som tyvärr håller sig kvar är en irriterande rethosta som inte verkar vilja släppa. Hela familjen är hostiga men mest Hannes och jag.
Vilket underbart höstväder det var i helgen. Strålande sol och varmt! Blev några härliga barnvagnspromenader :)
I lördags slog Hannes rekord i jag-är-sviiintrött-men-kan-inte-komma-till-ro-och-sova. Vi var på middag hos vänner och han somnade i bilen på väg dit runt 18 och sov kanske 40 min. Runt 20-21 fick han ett mål med ersättning och Mathias fick nattat honom. Han brukar ju somna vid den tiden och sova lite längre. Nej nej, inte då inte! Vaknade efter en kvart och vi försökte få honom att somna om men det gick inte så han fick vara med uppe. Jag gjorde sedan ytterligare ett försök och det var nära flera gånger, för han var ju jättetrött. Men icke! Vid 00.30 åkte vi hem och han somnade i bilen. Tänkte att nu borde han ju vara helt slut och sova länge. Han vaknade igen 03.30 och efter det var det inte roligt! Han hade jättesvårt att komma till ro. Somnade korta stunder men vaknade snart igen och liksom grät i sömnen. Mathias och jag turades om att försöka lugna och trösta. Närmare kl 06 lyckades vi alla somna och vaknade vid 10. Thank God för det! Hade inte vart människa på hela söndagen annars. Nu när Hannes har varit hostig sover han på Mathias som ligger lite högre upp och då brukar han somna gott. Mathias verkar inte ha något emot det utan i princip vilja det och inte mig emot. Jag sover bäst "själv".
Hoppas på att någon form av nattsömns rutin kan infinna sig så småningom. Även dagtid hade underlättat om det fanns någon form av sömnrutin men det verkar ändra sig från vecka till vecka. Bara att hänga på :)
I lördags var det ju kanelbullens dag och jag stod i valet och kvalet om jag skulle våga mig på ett bullbak då jag var ensam med Hannes. Jag valde att göra det! Gick hyfsat bra ändå. Han sov igenom starten men vaknade lagom till första jäsningen var klar och det var dags att baka ut bullarna. Typiskt! Inget solskenshumör var det heller utan lite lätt gnälligt. Satte han i sulkyn (fick en sulky i doppresent som är perfekt att ha inne just nu) framför TV'n till en början och hoppades på att kunna få bakat ut bullarna. Hannes tyckte inte riktigt samma utan satt och gnällde tills jag snällt hämtade honom. Hade ni sett mig baka då hade ni förmodligen skrattat. För att baka bullar samtidigt som man försöker underhålla en snart 5 månader gammal bebis ser nog rätt roligt ut :) Lyckades med nöd och näppe få in bullarna i ugnen innan illvrålet började. Pheeeew!
Denna vecka är heller inte så planerad så vi får se vad som händer och sker :)
